Grinig.....

Surade ihop på sambon igårkväll..
Han blir väldigt engagerad i sina projekt, så där så allt annat liksom blir oviktigt...Som matlådor, ta reda på disk och dom där vardagliga sakerna som måste göras för att vardagen ska fungera överhuvetaget.....

Jag var på ett möte sent igår kväll, ringer till honom när jag är på väg hem och får då till svar - Ja är på väg jag å, är i Ljusne..

Hur som haver så dyker han inte upp... jag blir först riktigt irriterad sen naturligtvis orolig. Tankarna som - ligger han i diket, ska jag ringa och kolla (som om det skulle hjälpa om han låg i diket)eller ska jag bara vänta ut han....
Bestämde mig för att vänta ut han med en irritation som bara blev större och större...
(Här skulle det även göras matlådor,som jag i ren vrånghet vägrade göra..... inte jag som ska åka och jobba och han hade vart ledig hela dan)
Tillslut så tänker jag gå och lägga mig då tfn ringer...dessutom hemma tfn. Så sent!! Kan aldrig vara bra. Vart iskall i kroppen och svarar....
Det är sambon, han hade hamnat i en trafikolycka på vägen hem, en bil hade kört in i räcket på E4 och dom stog och väntade på bärgare osvosv.....
Så det skulle dröja en stund innan han kom hem...

-----------------

Då gick jag och kokade ris....